Dags att förlåta Lill-Pröjsarn

Jag har börjat sportblogga. Det har sina randiga orsaker, för idag skänkte jag och Per-Eric en tanke åt Lill-Pröjsarn och den där nesliga dopingdomen i hockey-VM i Helsingfors 1974. Han hade stoppat i sig hostmedicin med efedrin i som han fått av sin läkare, och det fick han inte så han blev avstängd hela turneringen. Poängtapp för Sverige i matchen ifråga blev det också. Per-Eric och jag var emellertid överens om att det kan vara nog med bannor nu. Vi förlåter Lill-Pröjsarn. Han fyller 62 i år och förtjänar att få sinnesfrid. Är vi för mjäkiga kanske?

Ett par saker fick oss att omvärdera alltihop: 1) konstaterandet att hans blogg är lite innehållsfattig, vilket indikerar själslig nöd, alternativt att han inte tyckte att det var så roligt att blogga. 2) att forwardkollegan Anders Hedberg häromåret ondgjorde sig över hur CCCP agerade i samma turnering: ”– Ryssarna hade alltid sina hockeybyxor på sig när de skulle lämna urin. De hade sina rena prov i brallan. Det var solklart, säger Hedberg i en intervju i Viasats program Engstrand 45 minuter. – Vi såg också juniorer som vi mötte en säsong som bara något år senare kom med enorma hakor och var stora som hus. Vi undrade om de käkade björnkött. Men så var det inte, säger Hedberg.” Säger Aftonbladet.

Boris Michailov, Vladimir Petrov, Valeri Charlamov. Utan björnköttet hade de varit värdelösa.

Dåligt tycker jag. Det kan inte ha varit roligt för Lill-Pröjsarn; 3) Han spelade i det gamla fina Winnipeg Jets under WHA-tiden. I samma kedja som Bobby Hull, som ni alla vet spelade proffshockey till dess att han fyllde 400 år. Längre fram i tiden köptes det där laget upp och blev Phoenix Coyotes, men då var inte Lill-Pröjsarn kvar, så vem bryr sig.

Kanske borde jag säga några ord om Lill-Strimma Svedberg också, sorgligen bortgången i en bilolycka 1972, när jag ändå hockeybloggar. Vissa håller honom som världens bästa back. Inte vet jag hur det är med den saken. Jag är kass på hockey. Tror inte ens att jag gillar att sportblogga, men nu har jag provat i alla fall. Vi firar detta med lite dyster Elliot:

Hejdå.

Annonser

Om Håkan

Äh jag berättar mer sedan.
Det här inlägget postades i sport och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s