Om en låt om gårdagen som Paul McCartney totade ihop

Här kommer en engelsk låt, som jag skamlöst och utan krusiduller snabböversatt. Så här går den:

Igår verkade alla problem vara långt borta. Nu verkar de vara här för att stanna. Oh, jag tror på igår.

Plötsligt är jag bara hälften av den man jag var. Det hänger en skugga över mig. Oh, igår kom plötsligt.

Varför hon gick vet jag inte. Det sa hon aldrig. Jag sa något fel och nu längtar jag efter igår.

Igår var det så enkelt och lekfullt med kärleken. Nu behöver jag en plats att gömma mig. Oh, jag tror på igår.

I min hemmasnickrade översättning går en del rim och annan grannlåt förlorad, men innehållsmässigt är det sak samma. Det här är alltså storyn i korthet: Han hade en tjej, och allt var toppen. Sedan sa han något korkat varpå tjejen spolade honom. I stället för att ringa och säga förlåt eller köpa blommor eller vad som helst som man kan försöka sig på för att vända utvecklingen i den här relationen så går han och gömmer sig, deppar ihop och tänker på hur bra allt var förut. SLUT.

Han borde ta sig i kragen och försöka lösa problemen, tänker jag när jag läser om den här grabbens gnäll, men det är liksom inte så mycket att fundera över eftersom det hela bara är på låtsas, för det är ju en låt, inspelad i två tagningar av Paul McCartney och en stråk-kvartett den 14 juni 1965 i Abbey Road Studios, med George Martin vid reglagen. Medan melodislingan ska ha kommit till Paul i en dröm, så fick texten värka fram under rasterna mellan inspelningspassen för filmen Help. Visst är texten till Yesterday banal men den är faktiskt avgrundsdjup i förhållande till vad vad den 23-årige Paul nynnade under dess tillblivelse: ”Scrambled eggs, oh my baby how I love your legs – diddle diddle – I believe in scrambled eggs”.

Det här blev i alla fall Beatlarnas första egentliga solonummer, och singeln blev en stor succé i USA (listetta), medan den endast släpptes i form av en EP i England året därpå. Beatles hade rocker-ambitioner och den här låten passade in illa i sammanhanget.

De hade förstås ingen anledning att skämmas, för det är en av Beatles och musikhistoriens allra mest välkända och uppskattade låtar. Du som läser den här texten har alldeles säkert hört den massor av gånger, du har sjungit den i skolan, och förmodligen nynnat på den själv. Det är till och med troligt att du kan texten utantill, men det är förstås inte säkert att du funderat vidare över vad det är han egentligen sjunger, pojken. Över 2 500 coverversioner lär hursomhelst finnas av den.

Så varför skriver jag om det här? Jo, jag hittade ett klipp från Blackpool 1965, som ska ha varit det första liveframträdandet med Yesterday. Dessutom sitter jag på en bra källa. Det mesta som jag skrivit här ovan är nämligen hämtat från Here, There and Everywhere av S.J. Spignesi och M. Lewis, som har givit sig i kast med uppgiften att rangordna Beatles 100 bästa låtar. Yesterday hamnade på plats nummer fyra i författarnas lista.

Inför låten introduceras Paul skämtsamt av George Harrison med orden: ”And so for Paul McCartney from Liverpool opportunity knocks”, dvs ungefär ”äntligen har Paul chansen att lyckas med något”, och när låten väl är slut så säger John Lennon till den inaktive bandmedlem som blivit ensam kvar (utan att trumma) med Paul på scenen under framträdandet: ”Thank you Ringo, that was wonderful”. De som fanns på plats fick däremellan höra en ganska exakt två minuter lång låt, och jag undrar om de förstod vilket speciellt ögonblick de var med om. Så här lät det då:

Det var allt.

Annonser

Om Håkan

Äh jag berättar mer sedan.
Det här inlägget postades i Beatles, musik, Paul McCartney, Yesterday. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Om en låt om gårdagen som Paul McCartney totade ihop

  1. Drillemor skriver:

    Har minnen av att vi såg ”Help” någon gång i mellanstadiet, och att jag skrattade nästan för mycket för mitt eget bästa (och jag är vanligtvis väldigt restriktiv när det gäller asgarvande). Detta påminde mig om att jag borde se den igen, skulle behöva lite skrattparty. Förhoppningsvis är den lika kul 10 år senare…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s