En avancerad fotoskola alldeles gratis: Rhodos 1976

Den trogne läsaren har förmodligen lagt märke till att jag tar lite kort ibland. Man kan glo i några album på ett ställe där jag lagt dem, om man tycker att det är roligt. Du undrar kanske hur jag blev så där oerhört bra på att fotografera? Jag vet inte. Man måste väl ha den där blicken antar jag, och redan min första rulle, från Rhodos 1976, visar att jag hade stor talang, en talang som jag valt att dela med mig av just här. Gratis. Grattis.

I huvudsak ska jag låta bilderna tala för sig själva, men en kommentar eller två kan väl vara på sin plats. Luta dig tillbaka och njut.

Jag ville redan som nioåring skildra den vanliga människans vardag: -Hur är det att leva i Rhodos? tänkte jag. Vad är då ett bättre motiv än stadens marknad? Jag känner att jag fångat den livfulla grekiska vardagen här, stämningen, känslorna.

Så när som på den röda grejen och lite mottljus är bilden i princip perfekt

Men jag ville även visa turistens verklighet, och vad bättre än en okänd turist illustrerar charterfolkets vardag? Det blir så äkta på något vis. Dramatiken förstärks i motivet av de lite skeva vinklar som jag medvetet använt mig av. Delvis fann jag inspiration från kubismen men det berodde kanske också på att det var lite ostadigt med de platåträskor som för tillfället var moderna och som jag efter flitigt tjatande kammat hem.

En okänd gubbe. Tidigt paparazzimotiv.

Och så var det ju familjen förstås. Familjen ser man ofta. Det är inte kul att ta foton där de ser ut som de brukar. Man kan ju titta på dem hela tiden och se det motivet. Nej, det gäller att fånga den där unika ögonblicksbilden, fylld av action eller känsloutspel. Jag tycker att jag lyckades alldeles utmärkt med detta i de två bilder som följer:

Mamma darrar av förväntan

Del av mormor, close up frontal, som vi kallar det i fackmannamun.

Redan 1976 så fanns det sprättar bland befolkningen. Tjejtjusare och ljusskygga typer som kanske inte lockade med SMS-lån men säkert med någon annan skit som jag inte uppfattade eftersom jag bara var nio år. Med barnets oförstörda blick lyckades jag ändå fånga den organiserade brottsligheten på bild, det är ett laddat foto:

Det är sannolikt schakalen det här.

Min ringa ålder till trots så hade jag redan utvecklat ett intresse för arkitektur. Det kan man se på fotot av den okända gubben näst överst, men också bakom mormor. Det ger alltid lite extra liv till bilderna när det finns två var för sig intressanta och intrikata objekt i ett fotografi. Det får en verkligen att tänka till. Här nedan kan man se hur jag också ville fånga dynamiken i den arkitektoniska miljön:

Ord känns så futtiga.

Ska Rhodos beskrivas så kan man förstås inte förbigå vattnet. Dels finns ju Medelhavets yppiga stränder, som lockar och pockar och bjuder in. Dels finns ju de smäckra och fräscha poolerna, där vackra människor speglar sig i varandras leenden. Jag ville fånga allt det där, och jag lyckades fint i nedanstående bilder, om jag får säga det själv. Och det gör jag, för den falska blygsamheten är just inget annat än falsk.

Lägg särskilt märke till den medvetet valda sneda horisonten och ett motiv ur fokus för att fånga Medelhavets drömska och helande karaktär.

Del av hotellpool, så kallad bredvidvinkel.

Till slut vill jag visa upp hur jag redan då bemästrade det kanske svåraste av allt, att fånga det vilda djuret i all sin prakt och i full aktion. Det här är ingenting som jag rekommenderar att du sätter igång med förrän du hållit på ett bra tag, för det är nästan omöjligt att lyckas. Likväl gjorde jag det i min allra första instamatic-rulle, och det är ett mycket smart och djärvt grepp att strunta i de tråkiga delarna av geten. På så vis har jag kunnat fånga getens själ.

De viktigaste delarna av en get

Vem var då denne mystiske lille kemiman som hade allt det här vackra i sig? Väldigt få bilder finns bevarade. Det är inte klarlagt vem som tog den här bilden. Kanske var det fjärrutlösning, vem vet? Klart är att den bronstonande solbrännan klär honom.

Unge herr Andersson. Notera hur mjölktänderna ersatts av två rejäla sockerbitar.

Den här fotoskolan är befriad från alla de där tråkiga tekniska termerna som man ändå inte begriper. Jag har mer riktat in mig på att visa hur du kan hitta motivet, och hur du gör något annorlunda med det. Alla kan nämligen ta ”bra” bilder, men det som skiljer konstnären från hantverkaren i den här branschen är just ögat för detaljer, att fånga det pikanta, det unika, det levande, dramatiken. Du ska inte begära av dig själv att du ska lyckas lika bra direkt. Det är som bollkänsla. Jag föddes sådan. Du har ju själv ögon och kan själv se. Har du fått gåvan? Frågan lämnas hängande i luften.

Det här var hela min fotoskola. Jag känner mig utlämnad och naken nu, fast levande. Ett uppfläkt hjärta, en vidöppen själ, som formligen osar av fotokonst.

Annonser

Om Håkan

Äh jag berättar mer sedan.
Det här inlägget postades i apropå ingenting, foto, resor och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till En avancerad fotoskola alldeles gratis: Rhodos 1976

  1. mariafoto skriver:

    Jag tackar ödmjukast för alla dina fototips och bildvisningen!! Du föddes verkligen till fotograf det har du tydligt visat här i detta inlägg. Kramar och önskar dig en trevlig, solig och fotovänlig Midsommar!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s