Om utseendet av nyföddas öron och dess betydelse för land och rike

Om ett barn föds med ett sånt här öra får kungen det jobbigt ett slag, och får försöka krångla sig ur påståenden om var han varit, enligt uråldrig visdom.

Det är ju populärt att hänvisa till uråldrig visdom, gärna österländsk sådan, eller från gamla greker. Men de där fyra elementen (fem vill ju vissa få det till) som folk har så svårt att skiljas ifrån fast de avpolletterades för evigheter sedan är ju gammal skåpmat. Därför kände jag att det var hög tid att vaska fram lite ny men gammal kunskap, som ni kan hänvisa till i trängda situationer för att därefter köra stirrleken mot motparten. Så jag har sökt runt i litteraturen efter något märkvärdigt att berätta, och hittade en undersökning av en grekisk forskargrupp som det vore skamligt att undanhålla läsaren av denna blogg:

I.E. Gammatsi, T.P Nikolopoulos, D.E. Lioumi ”The ear and its malformations: strange beliefs and misconceptions” (2003) Brit Assoc Plast Surg. 56, 369-374

Dessa tre har vandrat bakåt i tiden för att luska ut missförstånd i folks uppfattningar om örat. Bland annat har de studerat lerskivor som återfunnits från babyloniska och assyriska kulturer, flera 1000 år f kr till ca 500 f kr. Ni vet, kilskift och sånt. Mina egna kunskaper om de där kulturerna är väldigt bristfälliga. Ett svagt minne av ett tidigt kapitel i en historiebok från skolan om Eufrat och Tigris och dylikt sveper förbi, men därutöver är det blankt.

Forskarnas intresse för örondeformationer är måhända svårt att fullt ut ta in, men är likväl en välsignelse för oss som vill sprida ordet om den uråldriga visdomen. Bland 300 000 lerskivor har ett antal hittats som beskriver samband mellan öronformen hos nyfödda barn och dess betydelse för framtiden. Min översättning av ur kilskrift härledd engelska är hemmagjord och troligen har jag fått någon detalj om bakfoten – det kommer ju på köpet när man tolkar – men de här sambanden är exempel på den uråldriga visdom som lertavlorna avslöjar:

1. Om ett barn föds med lejon-öron kommer riket att få en mäktig konung.

2. Om ett barn föds utan högeröra kommer rikets konung att leva länge.

3. Om ett barn föds utan öron blir det sorg i riket, och riket kommer att krympa.

4. Om ett barn föds med ett litet högeröra så kommer huset i vilket barnet föddes att förstöras. Detta gäller även om barnet föds med ett sår under höger öra.

5. Om ett barn föds vars öron bägge är små, så kommer huset i vilket barnet föddes (tror jag) att byggas av tegel.

6. Om ett barn föds vars högra öra är deformerat så betyder det att det kommer finnas en androgyn person i barnets hushåll. Detta gäller även om barnet har ett runt högeröra.

7. Om ett barn föds vars bägge öron är deformerade så kommer riket att förgöras och fienden glädjas.

8. Om ett barn föds med bägge öronen sittande på högersidan så väntar en stabil regeringsperiod för konungen och landet kommer att blomstra.

9. Om ett barn föds med hudflagor på huvudet så väntar illvilja. Om det rör sig om stora flagor så får man dessutom vara beredd på att huset kommer att försvinna.

10. Om ett barn föds med något av öronen förtjockat så kommer familjens förstfödde son att få ett långt liv.

11. Om ett barn föds med långa och förtjockade öron så väntar lugna tider, utan en massa rättsliga dispyter.

Det är ju helt omöjligt att läsa. Kluddigt liksom.

Inte vem som helst kan läsa lertavlorna från Assurbhanipals bibliotek, och det är ju lite svårt att säga hur utbredda de här idéerna var, men trots att jag helt saknar öronexpertis är jag benägen att påstå att den uråldriga visdomen här förefaller ha träffat lite snett. Babylonierna får ta på sig detta, men kan å andra sidan slå tillbaka genom att skryta om att ha hittat på det där talsystemet.

I det här arbetet finns ännu mer uråldrig visdom att hämta, om än lite mindre uråldrig. Plinius d.ä. skrev att minnet satt i nedre delen av örat och Pythagoras (han med trekanten) hävdade att hörsel var en eterisk ström utgående från själen. Platon uttryckte idén att hörsel är en rörelse som utsträcker sig från örat till levern, och att den genom att passera en massa organ kan påverka tankar och känslor. Hippokrates trodde att kärl bakom öronen stoppade passagen av sädesvätska från huvudet, där han antog att den bildades, till genitalierna. Den idén var konstig tycker jag. Men på den tiden hade de inte för vana att öppna och titta efter var grejerna satt, utan man skulle gå omkring tänka och hitta svaren i sitt inre, en klart överskattad metod enligt min åsikt. Så insprängd i vår romantiska bild av de stora tänkarna och alla framsteg som gjordes inom vetenskapen under den här perioden, så kan det vara klädsamt att också komma ihåg att en del av det var blindspår. Åtminstone om örat.

Frågan som väcks är vad det är för öron som suttit på några av de barn som fötts nyligen som försatt kungen i en sådan besvärlig sits.

Annonser

Om Håkan

Äh jag berättar mer sedan.
Det här inlägget postades i historia, vetenskap och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s