Odling av burk-ananas på Nukuhiva

Det är fredag och det är dags att avliva ytterligare en nutida myt, den om att burk-ananas produceras ur riktig färsk ananas som sedan skärs till och läggs i konservburkar.

Okej, eftersom sannolikheten är hög att du som läser det här bara är en vanlig Svensson, en sådan som handlar på ICA och COOP, så är det väl troligt att det stämmer för den ful-ananas som du köper. För finsmakaren med gott om stålar, en sån där som har råd att vaska Dom Perignon, så är det dock inte tal om att köpa sådan pöbelmat. Då gäller odlad burk-ananas. Det här är en metod som funnits sedan 1920-talet, beskriven första gången av Carl Möller i Söderhavssynder 1932. Men läser man inte facklitteratur så får man ingenting veta, såvida man inte läser denna blogg då.

Så här framdrevs ursprungligen denna delikatess: ”en blandning av bambufrö och järnfilspån såddes i en liten rundel, motsvarande ungefär den blivande burkens botten. Över detta lades ett jordlager av cirka en decimeters tjocklek, varpå själva ananasfröet sattes mitt över en utsådd botten och sedan vattnades flitigt varje dag med järnhaltigt vatten.”

Vanlig ful-ananas

Idag har man övergått till en blandning av metaller, inte minst lödtenn, eftersom detta gör att tillväxt kan medges i ett bredare temperaturintervall.

Det krävs annars tropisk värme, tillräcklig för att nära nog smälta filspånen. Burkar och ananasfrukt växer då i takt, varefter burken växer runt frukten och tätar fullständigt.

Burk-ananas är lite annorlunda mot ICA-ful-

Äkta skalad burk-ananas

burk-ananas. Burkmaterialet ser ut som en blandning av bamburör och järnplåt, och själva frukten är mycket järnrik, vilket ger en speciell karaktär åt smaken. Det uppmärksammades direkt att man därmed funnit ett mycket kraftfullt medel mot järnbrist, och under en period så fanns burk-ananas att köpa på svenska apotek. Sedan lång tid tillbaka (slutet av 1930-talet) så har den emellertid försvunnit från hyllorna. Eftersom klimatkravet är så specifikt så har man inte lyckats få den här odlingen att fungera i andra miljöer än just Nukuhiva, den största ön i Marquesas-gruppen.

Men köp en postkodlott eller något. Vem vet? En vacker dag kanske du också kan få ordentligt med flis så att även du kan få ta del av livets goda.

Ursprungligen från 12/11 -10 på zoominsajten. Flyttad hit. Jag vet att jag tidigare sagt att jag återvunnit klart, men nu kom jag på att jag tyckte att den här kunde få följa med hit.

Annonser

Om Håkan

Äh jag berättar mer sedan.
Det här inlägget postades i återvunnet, litteratur och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s