Ska verkligen en teckning kunna vara straffbar?

En man i Uppsala dömdes i somras för barnpornografibrott. Sånt brukar vi spontant tycka är bra, och vår ryggmärgsreaktion är att anföra gammaltestamentliga straffskalor. Så visar det sig att det som mannen dömts för är innehavet av 51 japanska ”mangateckningar” vilka avbildat minderåriga seriefigurer i mer eller mindre utmanande poser. Den dömde är serievetare och -översättare och ger inte precis intrycket av att vara årets pervo. Han beskriver själv sin bild av saken här.

Jag läste det där inlägget i somras och hajade då till av en mycket kort kommentar till den dömdes inlägg, av någon som kallar sig Fabian. Han gjorde en streckgubbe som jag härmat:

Man kan ju bli sur över en sån där bild, det förstår jag. Den är förstås fånig. Onödig kan man tycka. Men inte nog med det; möjligen är den också straffbar. Sparar du ner bilden på din egen dator så begår kanske du också ett brott. Är det verkligen rimligt det? Om inte, var ska gränsen gå? Kanske borde du lämna in en polisanmälan? Välkommen för all del! Men läs gärna färdigt inlägget först.

Det är ju så vid det här laget att fallet ovan också behandlats av hovrätten. Där dömdes han igen häromdagen, men endast för 29 av teckningarna, och endast till bötesstraff, ett mycket beskedligt sådant. I vilket fall som helst så måste vi tolka lagens mening som att teckningar kan vara brottsliga, åtminstone såvida och tills dess att fallet tas upp till prövning av Högsta Domstolen. Jag tycker att det vore väldigt välkommet, för jag får inte ihop det här. Är det inte så att lagen indikerar moralpanik?

Vi behöver inte gilla streckgubbeteckningar av typen ovan. Vi behöver inte gilla mangaserier heller, men vem är det som lider skada här? Vad består egentligen brottet i? Kolla in Caravaggio eller kolla t ex upp Balthus – så finner du två exempel bland väldigt många vars konst säljs oerhört dyrt, och där motiven ibland utan tvekan är erotiska och de avbildade absolut ger intryck av att vara minderåriga. Mig veterligen har aldrig någon ägare av sådan erkänd konst blivit anmäld. Men varför ska de egentligen få slinka undan? Kanske de borde prövas och förbjudas? Eller ska vi säga att om det kan anses vara god konst – ja, då är det tillåtet? Vem ska avgöra det? Ett kulturråd? Domstolens nämndemän? Är de bra på sånt?

Så anmäl mig vetja. Men anmäl då också de konstsamlare, auktionsfirmor och muséer som sitter där med några av Caravaggios eller Balthus mer erotiska motiv. Anmäl också de bokförlag som återger sådan degenerativ konst. Men tänk ett varv först. Googla det där begreppet förresten, så får du veta något om bevekelsegrunderna hos de som delar dina känslor. Det är alltid lärorikt.

Tycker du att jag är ute och cyklar? Välkommen att övertyga mig om det i så fall.

Det här inlägget utgår ifrån ett som jag publicerade på http://bollkalle.zoomin.se den 19 augusti 2010, som tas bort i och med att den kostnadsfria bloggtjänsten där upphör.

Annonser

Om Håkan

Äh jag berättar mer sedan.
Det här inlägget postades i återvunnet, konst, magplask, yttrandefrihet och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Ska verkligen en teckning kunna vara straffbar?

  1. mariafoto skriver:

    fördjä…. men den har jag läst hos dig förut..
    lämnar därmed ett tassavtryck här.. ha en trevlig Söndag, det lilla som är kvar.
    Och sen handbollen… vilken rysare.. kramar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s