En glimt av Gustav Klimt

Jag brukar alltid ha någon liten konstbiografi på hemlighuset och den senaste jag dragit igenom handlar om österrikaren Gustav Klimt.

https://i1.wp.com/www.leandroiriarte.com.ar/images/klimt/klimt.jpg

En riktig guldpojke?

Han kanske inte är Picasso, men förhållandevis välkänd är han ändå, för inte ens för mig var han alldeles okänd, och det har varit trevligt att fördjupa bekantskapen med honom, den här sekelskiftesmålaren (1862-1918). Klimt var företrädare för secessionen, en med jugendstilen närbesläktad konstinriktning. Jag förstår inte alla turer runt olika konstinriktningar, men så var det i alla fall. Själv tycker jag att han ser ut som en skön snubbe, som en i vårt korplag nästan, men hur det egentligen var med den saken vet jag inte. Ja, alltså med i vårt korplag var han inte.

Klimt blev ganska tidigt etablerad men var också omstridd. Hans val av motiv kunde nog reta en och annan, vilket lär framgå nedan. Om jag förstått det hela rätt så blev han 1893 utsedd till professor vid konstakademin i Wien, men kulturministern vägrade att bekräfta utnämningen. Han fick aldrig denna titel.

Klimt är utan tvivel mest känd för de sina kvinnoporträtt, såväl påklädda som avklädda. Och han kunde måla. Jag tycker att det här motivet från 1899 visar det:Men de motiv av Klimt som idag är mest berömda är dem som han gjorde några år in på 1900-talet, som det här av Fritza Riedler från 1906:

Och det är väldigt typiskt med de här underliga mönstren som en del av kompositionen. Det är lite svårt att se i en bloggbild, men ansiktsuttrycket på den här damen är lätt plågat, som om hon vore fastkedjad i den där snygga klänningen och allt det där tjusiga. Kanhända är det en aning provocerande på sitt sätt, men mer så var de avklädda motiven som Danaë här nedan, och man får väl hålla för ögonen om man är pryd, men det är banne mig en vacker tavla.

Det är Zeus spermier, målade i guld, som är på väg att befrukta den vackra Danaë, prinsessan av Argos, och resultatet blev sedan hjälten Perseus. Den här målningen kom till i samma veva som Klimts (tror jag) mest visade motiv, Kyssen (vi har den till och med som utsida på ett anteckningsblock hemma, brorsan har den som ryggsida på en kortlek):

Han hade pippi på att sätta guld på målningarna under den här perioden, och mönstren som omger paret är också mycket karakteristiskt. Motivet föreställer Klimt själv och hans Emilie, tydligen dansandes på censurens rand.

Han gjorde en hel del väggmålningar, och många av de motiv som man kan se på nätet representerar delmotiv av sådana. En del av de här motiven stack i ögonen på folk, som den här delen av Beethovenfriesen vilken avbildar de tre gorgonerna (Medusa är ju en av dem, välkänd efter de där piratfilmerna).

Ser man dem i ögonen så förstenas man, enligt legenden. Perseus (tror jag att det var?) kollade ju på Medusa genom en spegel, och klarade livhanken på så vis.

Och här nedanför är Livet och Döden, från 1916:

Här har han sedan länge övergivit guldet, men de framträdande mönstren finns kvar. Vad betyder den här då? Jag vet inte riktigt, men detta var ju mot slutet av Klimts levnadstid, och döden lurar bredvid, men istället för att hänga läpp över det så verkar livet levas för fullt där till höger, och det är väl ganska trevlig symbolik om det är så?

Klimts produktion omfattar många kvinnor såväl med som utan kläder, och inte så sällan i sängen, men det blir inga fler sådana här nu. För han målade faktiskt inte bara nakna tjejer utan kunde också skapa fina naturmotiv:

Så gjorde han en del målningar av byggnader och sådant mot slutet av karriären också, men dem är jag inte så väldigt förtjust i. Det här är förstås en väldigt fläckvis visning av Klimts konstnärskarriär som jag ger här, men det finns ju hela böcker för den som tycker sig behöva mer. Hursomhelst så gjorde en stroke slut på Gustav Klimt den 6 februari 1918. Och mycket mer än så orkar jag inte skriva om honom.

Själv tycker jag att han är väldigt spännande, och på Wikimedia Commons kan den som tycker likadant hitta mycket mer. Det är för övrigt där som varenda ett av motiven ovan är hämtade. Direktlänkar framgår om du håller muspekaren över motiven.

Det här inlägget publicerades ursprungligen 24/11 2010 på http://bollkalle.zoomin.se, men flyttas hit eftersom den kostnadsfria bloggen på zoomin läggs ned.

Annonser

Om Håkan

Äh jag berättar mer sedan.
Det här inlägget postades i historia, konst och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s