Bod, Tinky-Winky och homosexualiteten

Jag har alltid tänkt att Bod var något östeuropeiskt eller kanske tjeckiskt. Det var ju mycket sånt på 70-talet, men det visade sig vara en BBC-produktion, baserad på böcker av Joanna & Michael Cole. Det här klassiska klippet om ”Bod och äpplet” är tyvärr på engelska. Jag hittade inget på svenska.

Förutom den lille skallige huvudpersonen Bod, så deltar alltid tant Frida, brevbärare Frank, bonden Kornström och poliskonstapel Koppar. Bakgrunden till skalligheten är oklar, för Bod är ju en ung pojk, klädd i klänning faktiskt (en detalj vars relevans framgår längre ner här). Jag tyckte alltid att det var så förunderligt att benen bara försvann rätt upp i stassen. Jag tror att Bod kanske saknade knän. Konceptet var rätt enkelt: först gjorde Bod en liten observation, sedan pratade han i tur och ordning med de andra. När alla hade pratat hände det någon liten grej, sedan gick alla iväg tillsammans och då var det slut. I detta avsnitt trotsar Bods äpple gravitationen. Jättekonstigt. Förklaringen får man inte. Det är en cliff hanger som alltjämt pågår.

Lite svårt har väl Bod att mäta sig med dagens animerade Disneyproduktioner. Han påminner mer om när man ritar gubbar i kanten av ett anteckningsblock som man sedan sprätter igenom för att få till lite filmkänsla. Den här serien var på sin tid ett av de starkaste argumenten mot tv-licensen. Jag undrar hur tankarna gick när de köpte in den. Hade de möte och kom fram till att det här var riktigt bra grejer?

Men Bod är historia. BBC står numera bakom denna lilla pärla:

Namnen på de här lustiga gosedjuren vill jag inte undanhålla er: Dipsy, Laa-Laa, Po och Tinky Winky. Och så en sol med en bebis i.

Mina barn hade redan vuxit till sig en aning när Tele-tubbies kom. Tack och lov. Jag erkänner att jag vid något svagt ögonblick tidigare i mitt liv har hackat på clownen Manne, fast i övrigt är jag ingen lättretad person, men den här serien är verkligen imbecill. Jag kunde aldrig sitta kvar mer än någon minut vid teven. Men småbarn gillar detta. Och inom pedagogiken talas det idag mycket om det kompetenta barnet. Efter att ha stiftat bekantskap med teletubbies så är jag skeptisk.

En rolig detalj med detta hån av unga människors intelligens är ändå den debatt som teletubbyn med triangel på huvudet (Tinky Winky) orsakade. Det var den (numera bortgångne) amerikanske baptistpastorn Jerry Falwell som sådär 1998-1999 uppmanade till bojkott av serien eftersom både den lila färgen på Tinky Winky och hans triangel gjorde honom till en homosexuell förebild för unga. Då blir det problem med moralen för de små barnen och de kanske blir smittade av homobacillerna. Gud sa ju att man inte får vara bög.

En kämpe mot bögifieringen av barn-teve.

Det är väl skönt att det finns människor som kämpar för det som de tror på? Religiös fundamentalism kan ju faktiskt ibland vara riktigt underhållande, fast bara på avstånd. Falwell var förresten med och grundade den moraliska majoriteten i USA (som avvisar evolutionsteorin) och var aktiv också mot bojkotten av apartheidregimen i Sydafrika eftersom han fruktade att afrikanerna skulle gå och bli kommunister hela bunten, om jag förstått det rätt, och vips så kommer hela världen att vara det. Man kan aldrig vara nog försiktig.

Det ser man ju på väskan att han är bög. Det smittar säkert dessutom.

Men det var inte slut i och med detta, för en talesperson för ”Children’s rights” i Polen reagerade på att Tinky Winky hade handväska; ett typiskt bögigt attribut, menade hon. Och det är inte som jag hittar på utan är alldeles sant att polska myndigheter därför år år 2007 tog initiativ till en psykologisk utredning av Tinky Winkys eventuella bögighet. Jag vet inte vad psykologerna kom fram till. Kanhända växte undersökningen till att omfatta hela BBCs barnprogramsproduktion. Vem vet hur många unga som transvestiten Bod har smittat med klädförvirring?

Detta inlägg publicerades ursprungligen på http://bollkalle.zoomin.se den 16 september 2010, men flyttas hit eftersom den fria bloggtjänsten på zoomin försvinner. Inlägget raderas samtidigt där.

Annonser

Om Håkan

Äh jag berättar mer sedan.
Det här inlägget postades i på TV, religion och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Bod, Tinky-Winky och homosexualiteten

  1. Mia skriver:

    Haha! Om klädförring har uppstått så finns ju ett Vänner-avsnitt som pekar på det… The one with Joey’s bag, en men’s bag… Eller är det bara mode?

    • Kemimannen skriver:

      Vännner har jag inte sett mycket av. Däremot minns jag det Seinfeld-avsnitt när Kramer och Georges farsa skulle sälja en male bra, en sk bro. 🙂

      • Ebba skriver:

        Hahaha, skrattar bara jag tänker på det avsnittet (jag är ett stort fan av Seinfeld). När det gäller barnprogram så har jag vuxit upp med Björne (svagt bögig?) och Ture Sventon som jag minns mest som julkalender typ 1988. Jag har inte fått några men för livet ens av tecknade serien trasdockorna som sändes som film i Björne, trasdockorna-serien som annars var full av stereotyper… Hade jag små barn idag skulle jag ha svårt att bestämma vad de skulle få titta på och inte. Jag är rädd att jag skulle vara alltför hård.

      • Kemimannen skriver:

        Den mimande clownen Manne hade jag en del problem med. Gav mig clownskräck. När barnen var små fanns Darkwing Duck som jag minns som en vålds-Kalle Anka. Den tror jag att vi kanske diskuterade hemma. Minns inte så noga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s