Höghastighetsfödsel och näspetning

Detta inlägg publicerades ursprungligen den 31 maj 2010 på http://bollkalle.zoomin.se. Eftersom Zoomin läggs ner under våren återges inlägget här (i lätt modifierad form) varvid det samtidigt tas bort från zoomin.

Det klagas ibland på forskningen. Man säger att forskarna bara håller på i sin egen lilla värld för sin egen skull. Kanske ligger det ett uns sanning i det i vissa fall, men då ligger det på Kemimannens lott att lyfta fram lite forskning som verkligen riktat in sig på att förbättra människors livskvalitet:

1. Blonsky-apparaten för höghastighetsfödsel

Detta amerikanska patent (#3,216,423) beskriver en apparat som kan användas för att underlätta barnafödande. Jag behöver inte skriva så mycket tror jag för bilden på människocentrifugen här nedan är självförklarande:

http://www.colitz.com/site/3216423/fig3.gif

Paret Blonsky tänkte att en del av dagens kvinnor inte har så starka ”krystmuskler” så de kanske kunde behöva lite hjälp på traven. Maxeffekten för utrustningen är 7 g (de flesta jetpiloter får blackout vid 5-6 g). Konstruktionen fick utstå en del kritik för att fångstnätet (se figuren) var lite för litet.

2. Ungomars näspetningsvanor

I denna studie, publicerad av C. Andrade i Journal of Clinical Psychiatry (2001) 62, 426-431, hade ca 200 skolelever i Bangalore, Indien, besvarat frågor om sina näspetningsvanor. Angeläget ämne.

Urval ur resultaten:

7% petade näsan >20 ggr om dagen

80% petade näsan enbart med fingrarna, medan övriga använde t ex pennor eller andra långsmala redskap.

Som skäl till näspetningen angav ca hälften att det var för att frigöra andningspassagen genom näsan, 11% att det var av kosmetiska skäl och lika många gjorde det rätt och slätt för nöjes skull.

4,5% uppgav att de åt sina snorkråkor. Vad övriga gjorde med sina vet jag inte.

Om du undrar, så ja, det är verkliga exempel. Anledningen till att jag känner till dem är att de är prisbelönta. Bägge dessa upptäckter belönades med varsitt IgNobel-pris i medicin. Detta pris delas ut årligen sedan 1991 för forskning ”som inte kan eller bör upprepas”.

Mer om dessa och andra häpnadsväckande upptäckter kan man läsa i M. Abrahams – ”The IgNobel prizes” – Orion 2004. (ISBN 0752842617)

Det var dagens vetenskap det.

Annonser

Om Håkan

Äh jag berättar mer sedan.
Det här inlägget postades i återvunnet, litteratur, vetenskap och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s